Frågeformulär, undersökning, mätning, frekvens och övriga villkor helt enkelt ...
Skapa en Enkät Gratis
Frågor av samma eller liknande karaktär och med samma svaralternativ kan kopplas till ett batteri av frågor. Respondenten får en känsla av att antalet frågor har minskat och det blir tydligare och snabbare för honom/henne att besvara dessa frågor. Å andra sidan, tydlighet i batteriet minskar med sammanslutning av ett stort antal frågor.
Problem med vanligtvis marknads (marknadsförings) karaktär (förlust av kunder, låga inkomster, osv.) för vars lösning beställaren försöker förvärvas nödvändig data.
Men hjälp av beredskapskoefficient kan man ta reda på hur intensivt är förhållande mellan två kvalitativa variabler. Det finns två beredskapskoefficienter - Cramérs och Pearsons.
Ett förhållande mellan variabler när ändringar av en variabel påverkar en annan variabel. Beroendet kan undersökas med hjälp av korrelationsförhållande och korrelationskoefficient vid numeriska variabler och beredskapskoefficient vid verbala variabler.
CAPI (Computer Assisted Personal Interviewing) är en frågeställningsteknik där intervjuaren ställer frågor till respondenten personligen och antecknar erhållna svar i en elektronisk enkät som visas på en bärbar multimedia-enhet (surfplatta, bärbar dator, smartphone).
CATI (Computer Assisted Telephone Interviewing) är en frågeställningsteknik där intervjuaren frågar respondenten via telefon och antecknar erhållna svar i en elektronisk enkät.
CAWI (Computer Assisted Web Interviewing ) är en frågeställningsteknik över internet där respondenten fyller i en elektronisk enkät. Respondenten kan få webbenkäten via e-post eller hitta den på webbsidan. Denna frågeställningsteknik är inte så dyr och tidskrävande som CAPI och CATI. Men det finns några punkter som måste beaktas när denna teknik används, till exempel:
Data är värden som ger information om de nödvändiga fenomenen, enheter eller relationer mellan dem. Vi kan titta på dem med tanke på de källor från vilka de kommer (primär och sekundär data), eller baserat på omfattningen av deras bearbetning (aggregerade och specificerade uppgifter).
Metoder som används för att samla in data om forskningsproblemen. Vid kvantitativa undersökningar använder man oftast datainsamlingsmetoder som utfrågning, observation och experiment. Djupa individuella intervjuer och Focus group är däremot de vanligaste metoderna när det gäller kvalitativ forskning.
En process då man får och samlar in uppgifter från respondenter med hjälp av utvalda metoder och tekniker. De föredragna metoderna för datainsamling vid en kvantitativ forskning är utfrågning, observation och experiment. När det gäller en kvalitativ forskning är de föredragna metoderna djupa individuella intervjuer och gruppintervjuer.
Insamling av enheter (enskilda individer, hushåll, osv.), där viktiga kännetecken avgörande för forskningsproblemets lösning kan hittas. Dessa enheter valdes från den statistiska populationen med hjälp av en provtagning.
Alla enheter (population, hushåll, osv.) där ett kännetecken som är viktigt för forskningsproblemets lösning kan hittas.
En process av dataanpassning i syfte att den ska kunna analyseras, som innebär en process av datarevision (revision av dess fullständighet och logiska korrekthet), kategorisering och kodning.
Det är en utfrågningsteknik inom kvalitativ forskning då intervjuaren talar med endast en respondent ansikte mot ansikte och försöker avslöja vad som händer i hans/hennes sinne. Den djupa individuella intervjun bör ta längst 60 minuter pga. att respondenters uppmärksamhet kan sjunka. Denna teknik är tidskrävande och dyr fast den gör det möjligt att få en djup insikt i de undersökta frågorna.
Det är ett verktyg för forskningsmetoden intervju i en form av frågor till ett särskilt ämne. Respondenten kan antingen besvara dessa frågor indirekt på nätet i skriftlig form utan att intervjuaren ingriper i det (CAWI), eller direkt med hjälp av en intervjuare (CAPI, CATI).
Experiment är en forskningsmetod som erhåller data från de situationer som är särskilt avsedda för detta ändamål. Observatör sedan antecknar förändringar i beteende och relationer jämfört med ursprungliga inställningar. Experiment kan göras antingen i en konstgjord miljö (laboratorieförsök) eller i en naturlig miljö (fältförsök).
Frekvens informerar om mängden av förekomster av enskilda variabler och deras variationer i datamängden, till exempel om: Hur många respondenter svarar på en särskild fråga och hur många avrespondenter väljer vissa svarsalternativ. Det finns tre typer av frekvens:
Definition av det som ska forskas för att insamlad data ska ge oss den information som behövs för att lösa klients forskningsproblem. Vid formulering av mål och syften är deras antal mycket viktigt. Antalet borda vara lämpligt. För högt antal kan orsaka att enkäten blir för dyr och tidskrävande, för lågt antal kan däremot leda till att viktiga alternativ kan utelämnas och insamlad data blir därför ofullständiga.
En formulering som kräver en förklaring (tillhandahållande av information) och som kan definieras baserat på:
Ett dokument som innehåller all information om den planerade forskningen, såsom det undersökta problemet, forskningsmål, nödvändig information och dess struktur, målgrupp, sätt att välja respondenter, tekniker och metoder för datainsamling, datum för forskning, databehandling och för slutpresentation av data.
Ett område som ska undersökas, vilket ger oss den information som behövs för att lösa beställarens problem. Forskningsproblemet är inte identiskt med beställarens problem, men utgår från det.
Focus Group är en utfrågningsteknik inom kvalitativ forskning. Respondenter diskuterar ett valt ämne i grupp (vanligtvis 6-10 medlemmar) och interagerar i närvaro av en utbildad moderator. Resultaten redovisas skriftligt eller genom att använda multimediaenheter (audio, video) och ytterligare undersökas.
En förmåga av data att uttrycka och mäta vad den ska mäta och uttrycka, dvs. dess legitimitet och funktionalitet.
Ett förslag om ett hittills obevisat tillstånd av en eller flera valda variabler och relationer mellan dem. Förslaget antingen bekräftas eller motbevisas genom att analysera data. Baserat på formuleringen av hypotesen kan man identifiera två typer av hypoteser:
En metod för statistisk generalisering som gör det möjligt att verifiera trovärdighet av antaganden gällande primärdata med hjälp av användning av resultat från forskning av en utvald enhet.
Information är det budskap som vi får genom att organisera och bearbeta data. Det hjälper oss att lära känna föremål av intresse, miljöer eller relationer mellan dem. De kan betraktas från olika synvinklar, till exempel:
Ett förhållande mellan numeriska variabler som är indirekt och kan därför illustreras grafiskt med en annan kurva än en axel.
En typ av forskning då endast utvalda enheter av den grundläggande befolkningen undersöks. Insamlade resultaten är därför applicerbara endast på den utvalda befolkningen och måste utsättas för metoder för statistisk generalisering, såsom bedömning eller hypotesprövning, för att kunna tillämpas för hela grundläggande befolkningen.
Korrelationsförhållandet informerar oss om styrkan i det icke-linjära förhållandet mellan numeriska variabler. Det kan ha värden från 0 till 1: Värdet 0 indikerar ett oberoende av numeriska variabler medan värde nära 1 indikerar ett starkt beroende.
En process som definierar de kategorier (klasser) som enskilda variabler kan nå och som kommer att bearbetas ytterligare i forskning. Kategorier måste vara ömsesidigt uteslutande så att varje respondents svar alltid kan ingå endast i en kategori. Man kan skapa en separat kategori för varje variant av variabeln eller en kategori i form av intervaller för ett större antal variabler (ålder, längd, osv.). Baserat på den detaljerade kategoriseringen kan man kategorisera data som första gradens data, andra gradens data och data för högre grader.
Korrelationskoefficient används för att bestämma riktning och intensitet av det linjära sambandet mellan två numeriska variabler. Den kan nå värden från -1 till 1:
Korrelation uttrycker ett samband mellan numeriska variabler. Enligt typen av sambandet mellan variablerna kan man beräkna korrelations intensitet antingen genom att använda korrelationskoefficient (för ett linjärt samband) eller korrelationsförhållande (för ett icke-linjärt samband).
En process då man tar reda på hur stor intensitet av ett samband mellan två numeriska variabler är. Med hjälp av korrelationskoefficient bestämmer man intensiteten av det linjära sambandet mellan två variabler, med hjälp av korrelationsförhållande bestämmer man intensiteten av det icke-linjära sambandet mellan dem.
En process då en kod (vanligen numerisk) tilldelas till varje fråga och dess kategorier. Det underlättar och ökar farten på databearbetning vid användning av datateknologier. Vid slutna frågor kan koden kan tilldelas i förväg. Vid öppna frågor är det nödvändigt att studera svar först, skapa ömsesidigt uteslutande kategorier för dem beroende på deras innehåll och sedan tilldela koder till dessa kategorier.
En typ av primär forskning som söker svar på frågan ”varför”. Den försöker alltså identifiera interna processer av respondenter och orsaker och motiv för deras beteende som utspelar sig i deras medvetande eller undermedvetet. Kvalitativ forskning ger en djup insikt i den undersökta frågan och för utvärdering av insamlad data deltagande av en psykolog brukar krävas. Generalisering av data till särskild befolkning är omöjlig eller mycket problematisk. De grundläggande metoderna för kvalitativ forskning är djupa enskilda intervjuer och Focus group.
Viktiga värden som delar datamängden med stigande ordning i bitar med samma frekvensfördelningen. Beroende på hur många bitar delar kvantiler data in i talar man om t.ex .:
En typ av primär forskning som försöker söka svar särskilt på frågan ”Hur många?” och få ett representativt och tillräckligt stort prov för statistisk bearbetning. Många respondenter tilltalas på ett standardiserat sätt (samma för alla respondenter) inom kvantitativ forskning. De viktigaste metoderna för kvantitativ forskning är utfrågning, observation och experiment.
Den vanligaste datainsamlingsmetoden inom kvalitativ forskning, när en erfaren intervjuare med en psykologisk eller sociologisk utbildning talar till antingen en (djup enskild intervju) eller till ett antal respondenter (Focus Group). Konversation används också inom kvantitativ forskning, där större antal respondenter deltar och kraven för intervjuaren är inte så höga.
Information gällande kundtillfredsställelse med en produkt eller en tjänst. Den är mycket viktig för företaget som erbjuder dessa produkter eller tjänster om detta företag ska lyckas på marknaden. Forskningen kan omfatta en omedelbar nöjdhet (omedelbart efter inköp eller användning av produkten) eller en sammanlagd tillfredsställelse (efter en längre period eller ett antal gånger produkten har används).
Jämförelse av kombinationer av två valda värden och deras varianter och sökning efter likheter och skillnader mellan dem (t.ex. kvinnors tillfredsställelse med produkten, kvinnors missnöje med produkten, mäns tillfredsställelse med produkten, mäns missnöje med produkten). Se Kategorisering för mer information om processen.
Utredning av frekvensen av individuella värden och deras variabler (t.ex. antal kvinnor och män som har fyllt i enkäten). Se Kategorisering för mer information om processen.
Jämförelse av kombinationer av högre antal värden och deras variabler och sökning efter skillnader och relationer mellan dem (skillnad mellan grad av tillfredsställelse med produkten vid män med gymnasieutbildning). Se Kategorisering för mer information om processen.
Egenskaper av enheter i befolkningen som kan bedömas från följande synpunkter:
Ett förhållande mellan numeriska variabler som är direkt och kan därför illustreras grafiskt med en axel.
Grupp av människor (kunder, potentiella kunder, partners etc.) som ska tilltalas genom kommunikationskampanjen. För att detta ska vara framgångsrikt är det nödvändigt att ha så mycket information som möjligt om denna grupp, som t.ex. dess storlek, egenskaper (demografiska, geografiska, psyko- eller socioekonomiska kriterier) eller dess förhållande till forskade ämnet.
Ett värde som delar datamängden med stigande ordning i två delar som har samma frekvensfördelningen. Vid ett udda antal värden är medianen ett värde som ligger i mitten av de ordnade värden. Vid ett jämnt antal värden brukar medianen vara ett aritmetiskt medelvärde av de två mittersta värdena.
Ett värde i datamängden som har det största antalet förekomster, det vill säga med den högsta frekvensen. Modus kan bestämmas för både numeriska och verbala variabler.
Ett systematiskt sätt att lära känna marknaden, dess aktörer och relationer mellan dem för att få fram data som behövs vid marknadschefers strategiska och taktiska beslutsfattande eller för att få feedback. Marknadsundersökningar kan skiljas enligt t.ex.:
Engångsaktivitet som används för att få aktuell information om marknaden baserat på en vald forskningsmetod. Endast enkla statistiska metoder används för att analysera denna typ av insamlad data.
Ett kännetecken av det undersökta fallets allmänna värde som möjliggör dess jämförelse med två eller flera uppsättningar. Även modus, median eller diameter tillhör till dessa kännetecken.
En typ av forskning då ett större antal olika beställare samarbetar och delar kostnader som uppstår i samband med genomförande av denna forskning. Varje beställare får då resultat som är anslutna till frågor han/hon själv hade ställt.
En kvantitativ forskningsmetod då det inte finns någon direkt kontakt mellan observatören och den observerade personen och under vilken observatören spelar in den observerade personens reaktioner och beteende.
Undersökning som alla enheter av den statistiska befolkningen utsätts för, vilket är tidsmässigt och ekonomiskt krävande, ofta omöjligt.
En forskning som genomförs för att samla in de data som inte har samlats in för andra forskningssyfte ännu och som är väsentliga för beställarens problemlösning.
Det är ett diagram som visualiserar data från en pivottabell. Variationer av den första variabeln (från raderna i pivottabellen) placeras på den första axeln i diagrammet medan variationer av den andra variabeln (från kolumnerna i pivottabellen) är på den andra axeln i diagrammet. Data från datafälten presenteras enligt typen av diagram, t.ex. som punkter (punktdiagram), linjer (linjediagram) eller kolumner (kolumndiagram).
En pivottabell är ett resultat av så kallade korstabeller, dvs. samtidig sortering och enligt två variabler. Det handlar om en tabell som illustrerar ett förhållande mellan utvalda variabler: variationer av den första variabeln presenteras i tabellens rader, variationer av den andra variabeln placeras i kolumnerna. I tabellens datafält antecknas antal fall där särskilda variationer av variabler uppnåddes i motsvarande kolumn och rad.
En grupp av utvalda representanter som upprepade gånger undersöks i samband med liknande eller samma problem. Erhållen data är billigare och göt det möjligt att följa utveckling av det undersökta problemet under tiden.
Data som inte har forskats innan och förvärvas därför från målgruppens enheter med en särskild forskning i åtanke. Motsatsen till de primärdata är sekundärdata.
Tilltro och exakthet av data, dvs. att vid en upprepade forskning samma resultat skulle erhållas.
En process för att välja enheter från den statistiska befolkningen till den utvalda gruppen. Det kan antingenvara ett stickprov, vilket gör det möjligt att generalisera forskningsresultaten för den statistiska befolkningen, eller ändamålsenlig provtagning, vilket försörjer bara en liten eller ingen generalisering.
Rekommendationer är förslag på åtgärder som bör bidra till att lösa eller minimera forskningsproblem. De bör grundas inte bara på en analys av data och slutsatserna av detta arbete utan även på definierade forskningsmål.
Faktum att data som samlats in i undersökningen är viktig för problemlösning.
En person som deltar i undersökningen, forskningen eller enkäten.
En statistisk konstant som används för att mäta variabilitet av numeriska variabler, dvs. räckvidd av den forskade variabelns värden runt dess mittersta värde.
Sammanfattad eller på något annat sätt statistiskt bearbetad data (procent, koefficienter, osv.). Motsatsen till sammanställd data är uppdelad data.
Ett påstående som reflekterar respondentens åsikt, inställning, motiv, kunskap eller erfarenhet när det gäller frågan.
Ett sätt att välja respondenter då enskilda respondenter i den utvalda gruppen väljs från den statistiska befolkningen av en slump. Urvalets sannolikhet är antingen liknande för alla enheter eller varierar för olika enheter. Det finns två typer av urval:
En icke-representativ teknik för val av respondenter då respondenten själv beslutar om sitt deltagande i en undersökning, forskning eller enkät.
Data som tidigare har förvärvats för ett annat forskningssyfte. Motsatsen till sekundärdata är primärdata.
Vid en sekundär forskning arbetar man med data som har förvärvats för andra forskningssyften. Denna data kan vara tillgänglig i en sammanställd form (aggregerad data) eller i en uppdelad form (icke-aggregerad data).
Databehandling med hjälp av statistiska metoder.
Användning av en bedömningsskala som respondenten kan anteckna sin åsikt, attityd eller sitt beteende med genom att välja en position på en förberedd intervall. För tydlighetens skull kan skala kompletteras med siffror, ord eller grafik.
Data som inte är statistiskt bearbetad och finns i den form som de erhållits i. Motsatsen till uppdelad data är sammanställd data.
En kontroll av processer, metoder och verktyg för datainsamling som utförs på ett litet antal respondenter innan forskningsprojektet inleds. Vanligtvis testas enkäten, dess svårighet, logik och formulering av frågor.
Ett förvärv av data från individer, hushåll eller andra enheter som kan vara:
En slumpmässig enhet för forskning (ålder, kön, utbildning, tillfredsställelse, etc.) som kan få olika värden.
Variabiliteten är en förmåga av enheter att välja olika varianter av variablerna. Om det inte fanns denna förmåga skulle det inte vara nödvändigt att utföra en undersökning av mer än en respondent. Variabiliteten av numeriska variabler kan mätas genom t.ex. standardavvikelse som visar hur mycket värdena för variabeln är spridda runt dess huvudsakliga värde. För kvalitativa variabler kan man använda index för kvalitativ variation.
En process för att välja respondenter från den statistiska befolkningen, baserat på intervjuarens bedömning och kunskap om den statistiska befolkningen, inte av en slump. Följande tekniker tillhör denna provtagningskategori:
