Kvantitativ forskning 2 – Formulering av forskningsproblem

Formulering av forskningsproblem

Välkommen till den andra delen av vår serie som är inriktad på formulering av forskningsproblem. Forskningsproblemet i sig har ingen betydelse och därför måste alltid vara relaterat till ett specifikt ämne som man vill undersöka. Forskningsproblemet borde formuleras med hjälp av frågor som beskriver ämnet och från vilka den specifika hypotesen är tagen.

Exempel:

• Problem – Litet antal besök på ett kafé
• Forskningsfråga – Är kunder nöjda med servicen på kaféet?
• Hypotes – Om kunderna inte är nöjda med servicen på kaféet kommer de inte att komma dit.

Vidare kommer vi att fokusera på delenheter av den korrekta formuleringen av forskningsproblem som:

• Nedbrytning av ämnet (uppdelning av ämnet till mindre enskilda komponenter)
• Hypoteser
• Typer av variabler *

Nedbrytning av ämnet

Korrekt formulering av forskningsfrågor hänger nära samman med att dela upp ämnet i enskilda komponenter. Tack vare ämnets nedbrytning kan man konstruera specifika frågor som hjälper med att bättre beskriva forskningsproblemet och lyckas med dess lösning. Se till att inte ha alltför många specifika frågor för då kan din frågeställning bli oklar. Försök fokusera endast på huvudområden och beskriva dem kort och tydligt!

Exempel:

• Problem – Litet antal klienter på en resebyrå.
• Forskningsfråga – Är klienter nöjda med resebyråns tjänster?
• Specifika frågor:
  1. Är kunderna nöjda med försäljare?
  2. Är kunderna nöjda med transport?
  3. Är kunderna nöjda med den själva resan?

Ämnets nedbrytning är också avgörande för en korrekt konstruktion av hypoteser om forskningsproblemets aktuella status och efterföljande konstruktion av enkätfrågor.

Hypoteser

Hypoteser kan beskrivas som antaganden om det nuvarande ”projektets” status som vi försöker bekräfta eller motbevisa med hjälp av forskningen i sig. Formulering av hypoteser är det näst sista steget till skapandet av själva forskningen (undersökningen). Kunskap om problemet, definition av forskningsfrågor och dess nedbrytning föregår formuleringen av hypoteser.

Det är alltid klokt att formulera hypoteser baserat på tillgängliga och relevanta uppgifter och fördefinierade forskningsfrågor. Sedan kan man bara använda dessa uppgifter för att skapa hypoteser som man vill bekräfta eller motbevisa.

Exempel:

• Problem: Mindre antal kunder besöker en bilservice efter dess rekonstruktion.
• Forskningsfråga: Är kunderna nöjda med bilservicens tjänster?
• Nedbrytning av forskningsfråga:
  1. Är kunderna nöjda med de nya priserna för tjänster?
  2. Är kunderna nöjda med tjänsternas väntetid som har ökat sedan rekonstruktionen?
• Hypoteser:
  1. Kunderna besöker inte bilservicen på grund av ökade priser för dess tjänster.
  2. Kunderna underna besöker inte bilservicen på grund av tjänsternas längre väntetid.

Definierade hypoteser exempel

• Exempel n.1: Restaurangägaren tror att hans kunder är mycket nöjda med kvaliteten på beredda maträtter. Han bekräftar eller motbevisar sina antagande med hjälp av en undersökning.
• Exempel n.2: Biblioteket besöks av universitets- och högskolestudenter. Chefen tror att högre utbildning har en positiv inverkan på bibliotekets besöksfrekvens. Han bekräftar eller motbevisar sina antagande med hjälp av en undersökning.
• Exempel n.3: En butiksägare tror att hans kunder skulle uppskatta en möjlighet att handla på nätet. Han bekräftar eller motbevisar sina antagande med hjälp av en undersökning.

Kategorier av variabler

I samband med kvantitativ forskning uppfattar man en variabel som ett attribut av en forskningsfråga som kan förvärva olika värden.

Exempel:

Fråga: Hur gammal är du? (Denna fråga har en kvalitet att den kan förvärva olika värden)

• Värde – 10-20
• Värde – 21-40
• Värde – 41-60
• Värde – 61+

Variabler används framför allt i enkäter som sedan utvärderas statistiskt och omvandlas till grafer.

Innan du börjar skapa en enkät borde du veta att det finns olika typer av variabler som inte är samma. Variabler kan klassas i tre huvudkategorier enligt deras förvärvade värden:

• Intervallvärden (kardinala) – Värdet är ett nummer som man kan jämföra med ett annat utan någon svårighet och avgöra hur mycket det skiljer sig. I denna kategori ingår ålder eller lön.
• Nominella värden – Nominella värden uttrycks för det mesta med ord. Det handlar till exempel om kön eller civilstånd (man / kvinna, enkel / gift).
• Ordningsvärden – ordningsvärden kan också uttryckas med ord, men i jämförelse med nominella värden kan man bestämma deras ordning. Det är dock inte möjligt att fastställa exakt hur och hur mycket de skiljer sig. Till exempel handlar det om den högsta nådda utbildningen (gymnasieutbildning / högskoleutbildning).

I vår nästa avsnitt kommer vi att fokusera på urvalet av den utvalda gruppen vilket är det sista steget innan själva utfrågningen.