Kvantitativ forskning 1 – Inledning
Välkommen till vår nya serie som fokuserar på kvantitativ (empirisk) forskning. Serien är avsedd för alla som är intresserade av forskning, både online och offline. I enskilda avsnitt kommer du att lära dig någonting om det allmänna ramverket för kvantitativ forskning. Vi kommer att börja med en förenklad karakteristik, fortsätta med formulering av forskningsproblem och avsluta med urvalet av den utvalda gruppen.
Den här serien kommer att komma ut regelbundet varje fredag i 3 uppsättningar, i 9 veckor. Första inledande artiklar kommer att följas av en serie som fokuserar på det korrekta och enkla sättet att skapa enkäter. Till slut kommer vi under den kvarstående tiden att fokusera på en särskild kategori inom kvantitativ forskning – webbenkäter.
Vad är en kvantitativ forskning?
Kvantitativ forskning är en metod som används för datainsamling, inom både vetenskaplig och icke-vetenskaplig forskning, som syftar till att beskriva det undersökta området. Denna forskning kan utföras på många olika sätt, men oftast används den på grund av dess enkelhet och låga krav.
Med den kvantitativa forskningsmetoden förstår man en sådan datainsamling som riktar sig på ett stort antal respondenter. De flesta respondenter besvarar oftast frågor i form av enkäter som sedan bearbetas och utvärderas statistiskt.
Kvantitativa forskningsmetoder
Den kvantitativa forskningen förknippas också ofta med den kvalitativa forskningen. För att välja den korrekta forkningsmetoden borde följande frågor ställas (hur man formulerar dessa frågor kommer vi att syssla med i nästa avsnitt):
- Vad är mitt forskningsföremål?
- Vem är forskningens målgrupp?
- Hur stort kapital har jag?
- Vad vill jag uppnå?
- Vad är min ståndpunkt?
Följande tabell visar skillnader mellan den kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoden för datainsamling:
Kvantitativ datainsamling |
Kvalitativ datainsamling |
| Den utvalda provgruppen innehåller ett stort antal respondenter | Den utvalda provgruppen innehåller ett litet antal respondenter |
| Utförs framför allt med användning av frågeformulär | Utförs framför allt med användning av individuella intervjuer |
| Undersöker frågor marginellt | Undersöker frågor på djupet |
| Är inte tidskrävande | Är tidskrävande |
| Deduktion* från resultat | Induktion* från resultat |
| Statistisk databehandling | Icke-statistisk databehandling |
Schema av en forskningsprocess
Följande bild visar en typisk forskningsprocess – från olämplig status till formulering av slutsatser.
- Olämplig status – man har ett problem som man vill hitta en lösning på, men vet inte exakt hur.
- Formulering av hypoteser – skapandet av ett antagande om den nuvarande olämpliga statusen och sätt att rätta detta problem.
- Val av forskningsmetod – målmedvetet val av forskningsmetod baserat på fördefinierade hypoteser och forskningsfrågor.
- Datainsamling – själva processen att samla in svar från respondenter som använder valda metoden för datainsamling.
- Dataanalys – bearbetning av insamlade data från datainsamlings processen.
- Implementering av slutsatser – genomförande av nya fynd från hela forskningsprocessen in i “projektets” olämpliga status.
Fördelar med kvantitativ forskning
- Om du väljer den här metoden (en enkät för kvantitativ undersökning) kommer du att få ett mycket stort antal svar – från kunder, klienter, användare och andra grupper av invånare som du eller din organisation har fokuserat på. Baserat på statistisk behandling av kvantitativt insamlade data kan du använda dina resultat för ett mer effektivt beslutsfattande, mer exakt planering, kommunikation med kunder, osv.
- Denna metod karaktäriseras också av att vara snabbare, billigare och hanterbar av privatpersoner, särskilt om en webbenkät används för datainsamling.
Nackdelar med kvantitativ forskning
- Resultat av en kvantitativ undersökning kan vara för stora. De kan inte alltid beskriva ett problem på djupet.
- Forskaren kan missa viktiga egenskaper av den utvalda provgruppen eftersom han/hon fokuserar på ett konkret problem och behöver inte räkna med dess större område.
I nästa avsnitt kommer vi att fokusera på utformning av ett forskningsproblem och åtgärder i samband med det som är viktiga för en framgångsrik hantering av hela undersökningsprocessen.
Om du har några frågor, förslag eller kommentarer (inte bara angående serien) tveka inte och kontakta oss på Facebook, Twitter, G+ eller via e-post.
Ordlista:
- Kvalitativ datainsamling – en metod som undersöker ett litet urval av människor och som förvärvar värdefull och detaljerad information med hjälp av långa samtal och personlig kontakt.
- Deduktion – man kommer fram till en särskild slutsats med hjälp av en stor mängd av insamlad data som erhållits från ett stort antal människor (från den allmänna till en enda slutsats).
Exempel: De flesta kunder är missnöjda med shoppingcentrums placering = dåligt val av shoppingcentrums placering. - Induktion – man kommer fram till en allmän slutsats med hjälp av en liten mängd av insamlade data som erhållits från ett litet antal människor (från individ till allmän slutsats).
Exempel – Alla 10 tillfrågade studenter tycker om att besöka kaféet = studenter tycker om att gå till kaféet / studenter tycker om att dricka kaffe. - Hypotes – forsknings antagande (som kan bekräftas eller motbevisas).
- Respondent – undersöknings deltagare som svarar på frågor.
- Statistisk behandling – databehandling som samlas in utav frågeformulären och som omvandlas till en tydlig form (oftast i grafer och diagram).
Skapa ditt eget frågeformulär eller enkät gratis
Det går snabbt och enkelt att skapa din första enkät. Välj bland 100 fördefinierade mallar eller gör en från grunden. Du kommer att få svar inom 5 minuter.
Skapa din egen enkät
